Dag 2 - Picknick med giraffer och gepardjakt
Naturens lag i närbild
7 mars 2016. Tidig avfärd med frukost vid 07.00, med oss fick vi lunchlådor som vi skulle snacka på någonstans på vägen mot Ndutu. Ndutu ligger i Ngorongoro conservation area som är ett området som inte är en nationalpark men ett skyddat området för bosättningar med mera, de enda som får bo i området är Masaier, många lever av boskapsdrift och här i området vallar man dem fritt. Området vi körde igenom var otroligt vacker och böjande men gröna kullar och stora slätter där man ofta skymtade kor och en färgglatt klädd människa på kullarna.
Vi åt vår lunch som bestod av en liten lunchlåda med ex. en pizzaslice, banan, melon, ägg, sockerkaka och juice, inget märkvärdigt men när man sitter i gräset och gnager på sin lilla melon och har zebror och giraffer som bordskamrater smakade det ljuvligt! Det är väldigt sällan man får just sitta fritt ute i områdena pga av säkerhetsrisk och lagar så det var kul att Masawe passade på och visade oss det!
I Ndutu får man köra offroad vilket vi hade väldigt glädje av när vi träffade på en gepardfamilj som hade siesta under ett träd. Det var en hona och tre ganska stora unga som låg och letade sig. Vi stannade länge säkert en timma och bara studerade de vackra djuren, runt om var vi tre bilar totalt och efter ett tag åkte en av dem. Det skulle de INTE ha gjort :) för plötsligt så reste sig mamman och stirrade intensivt bort över savannen och där borta kunde vi skymta tre gnuer, två vuxna och deras lilla unge. Masawe förstod direkt var som var på gång och att nu var det dags för gepard mamman att fixa mat till sin familj. Hela jakten gick på några sekunder, hon var så snabb och explosiv i jakten, gnuungen hade inte en chans! Gnu-ungar blir faller ofta offer för rovdjuren då det är lätta byten men framförallt att gnuer inte försvarar sina ungar på samma sätt som ex. buffel, elefant och zebror gör - de skulle inte ge upp utan en fight. Det hela kändes väldigt brutalt men väldigt naturligt - äta för att överleva helt enkelt. Mamman fångade och dödade gnu-ungen själv men visade sedan bytet för sina unga så de fick testa och bita och slicka på djuret för att lära sig hur man gör, det tycker jag var mest intressant att se hur hon lärde dem och hur viktigt det kommer vara att de snart måste klara sig på egen hand.
Här kommer ett slideshow där ni kan se hela jakten från start till första munsbiten - naturens lag i närbild.
Under dagen såg vi även en hel del andra djur och långa fina gaseller och antiloper :) Vår favorit är Dik-dikantiloperna som är den minsta antilopen och galet söt, lika stor som en lite hund.
En annan lurig typ vi stötte på var Sekreterarfåglen - den har fått sitt namn för att det ser ut som den skriver på en skrivmaskin när den dödar sitt byte, vanligtvis ormar genom att stampa på den med sina långa klor på fötterna.
Framme på hotellet (läs mer om boendet här) sedan fick vi lite vila och försökte smälta dagens händelser. Det är svårt att ta in så mycket intryck som man får, det är nästan som man hoppar ur sin kropp och betraktar från avstånd på något sätt. Fotografier och att skriva om dagarna tycker jag är ett bra sätt att landa i tankarna men även för att kunna återuppleva känsla gång på gång... Hittills på vår safaritur har vi sett jättemycket djur och toppen idag var ju såklart jakten, det är verkligen få förunnat att få vara en del av det. Vi har ännu inte sett lejon eller leopard som jag tycker skulle vara roligt, men man ska inte vara girig! Ett glas vin på det och en god natt sömn så får vi se vad som händer imorgon!
